Först beskrivet i skrifter från 1500 talet men utan källhänvisningar. Enligt Luzius Theler är Kupferschaf (Ovis aries studeri, Duerst) vanligast förekommande enl muntliga källor. Sedan för-romersk tid har inte raserna förändrats speciellt mycket i de isolerade västschweiziska dalgångarna. Brunulliga "Älwen" har sitt ursprung från dalen och har avlats fram och korsats med andra obekanta svarta behornade fårraser och finns med bland förfäderna till de Walliska svartnosfåren tillsammans med korsningar av "Visperthalerfår"och norditalienska "Bergmaskerfår" som även de är behornade. 1884 försökte man förbättra rasen och korsade i australiensiska Southdown får- fåren blev då inte lika anpassade till högländerna, man var heller inte nöjd med den högre fettansättningen och den kortare ullen. Ett utbrott av tuberkulos på 1930-40 talet utrotade nästan rasen helt. Man har sedan försökt att återskapa rasen och starka traditionellt intresserade uppfödare har lyckats i detta. Oberwalliser Schwarznasenschafzuchtverband (stamboken) bildades 1948. Rasen blev officiellt erkänd 1962 och en officiell Schweizisk stambok bildades 1964. Stamböcker finns sedan dess även i andra länder. Sista delen av 2000 talet har man förstärkt utseendet på rasen genom att premiera teckningen och de håriga benen. Rasen används idag för både kött, ull och päls men framförallt som sällskaps och utställningsdjur.
De första 15 djuren importerades i maj 2014 ifrån Bayern, 10 min ifrån den Schweiziska gränsen. Några månader senare stängdes möjligheterna till import från Schweiz till EU pga restriktioner mot sjukdomen scrapie. All export ifrån Schweiz stoppades då. Samma regelverk gjorde att importörerna, veterinär Marita Tauni och Kåre Knudsen, ej tilläts sälja livdjur på 7 år. Djuren blev satta i karantän. år 2021 släpptes restriktionerna och rasen har sedan dess spridits över landet.
2018 skedde embryoimporter som ledde till att 29st Svartnosfår föddes i Skåne. 9 tackor och 20 baggar. En del av dessa har gått vidare i avel i Sverige. Det avelsarbete som utförts under restriktionsåren har även uppskattats av länder utanför Sverige. Många avelsdjur har tack vare Sveriges starka smittskydd kunnat exporteras till flera länder i Norden och Europa.
Marita Tauni har utbildats i Schweiz till mönstrade av rasen och hon dömer och mönstrar Svartnosfår i flera länder. Hon arbetar aktivt med att sprida kunskap om rasen.
